Alice+KD= ett resonemangsäktenskap
Alice Teodorescus inhopp i Kristdemokraterna är i likhet med ett resonemangsäktenskap något som aldrig hade blivit verklighet utan ekonomiska incitament...
Nu passar det…
Alice Teodorescus inhopp i Kristdemokraterna är i likhet med ett resonemangsäktenskap något som aldrig hade blivit verklighet utan ekonomiska incitament. Inte för att Teodorescu avskyr KD, men det brinnande engagemanget för deras politik finns helt enkelt inte där.
Teodorescu inledde sin karriär som skribent för cirka 15 år sedan och eftersom Internet aldrig glömmer finns hennes tidiga alster på en googlings avstånd. I egenskap av ledarskribent och bloggare tog hon sig an uppgiften att analysera KD vid ett par tillfällen.
Så här skrev hon på sin blogg den 13 september 2011:
“Ett parti som kämpar i motvind är Kristdemokraterna. I en serie på två delar analyserar jag deras utmaningar och roten till deras långtgående problem. Min slutsats är enkel. KD skäms för att vara KD på samma sätt som många kvinnor i dag skäms över att vara kvinnor. Istället för att lägga fokus på att identifiera vad som definierar en själv läggs fokus på att försöka förstå vad andra förväntar sig av en. Istället för att lägga krutet på att vara ett sjuhelsikes original läggs energi på att efterapa andra.”
Det är oomtvistligt att Teodorescu utmålar KD som ett parti som hade kunnat vara bra, bara man vågat lite mer. Hon skriver följande i artikeln från 2010:
“Däremot borde man rikta in sig på den stora konservativa lucka som finns på den politiska kartan. Den luckan behöver fyllas. Den luckan kan bli partiets långsiktiga lösning, dess existensberättigande.”
▹ De två delarna Alice Teodorescu refererar till återfinns här och här. Ytterligare en analys av KD från 2010 kan läsas här. Skärmdumpar finns här.
Teodorescu har de facto försörjt sig på att analysera och utveckla politik. Därmed vet hon mycket väl att den konservativa luckan redan fyllts av det parti som hon ”inte har något gemensamt med”. Om Teodorescu brann för konservatism borde hon således ha kandiderat för SD, men antagligen känner hon sig för mer än det partiet. Är man finborgerlig kan man inte företräda ett folkligt parti som SD som dessutom hade en sekreterare i Knäckebyhults lokalavdelning 1989 som 30 år tidigare var “nazist” enligt vänsterextrema EXPO. Någon måtta får det ju vara!
De 15 år gamla analyserna av KD är rätt bra faktiskt. Teodorescu sätter fingret på KD:s problem på den tiden. Vad som borde vara besvärande för henne är emellertid att knappt något hänt sedan dess, förutom att Ebba ätit köttbullar med Jimmie. Åtminstone är Teodorescu oss svaret skyldigt om hon med trovärdighet ska företräda KD. Eller vill hon verkligen företräda ett parti som “efterapar andra”?
En grundbult inom konservatismen är att förändringar ska ske med försiktighet. Man är inte emot förändringar, men dessa utvärderas noga och förkastas om det inte fungerar. Mot den bakgrunden kan man fråga sig varför KD fortfarande har som självändamål att skicka 1% av Sveriges BNP i u-landsbistånd. Energiminister Ebba Busch är positiv till storskalig utbyggnad av vindkraft trots tvivelaktig lönsamhet. Partiets migrationspolitik kan närmast liknas vid snömos och man har förmodligen inte funderat över hur de misstag som alliansregeringen begick ska rättas till. Å andra sidan vill Teodorescu inte rätta till misstagen. Hon är ju som bekant för fri invandring. Hur det nu rimmar med konservatism.
Teodorescu har alltså valt att företräda ett parti som hon sågade vid fotknölarna för 15 år sedan och som på det stora hela är samma parti idag. Är det så att Teodorescu ändrat uppfattning? Det skulle i så fall förklara saken. Hon vill inte längre att KD fyller den konservativa luckan utan förblir ett ”vänd-andra-kinden-till-parti”? Då vore det klädsamt att hon i så fall förklarade det. Det är många som genom åren ändrat uppfattning och på mer eller mindre hedervärt sätt gjort avbön. Dags för Teodorescu att göra likadant?
Det troligast är dock att Teodorescu inte ändrat sig. Om hon fortsatt som skribent hade hon mycket väl kunnat skriva liknande artiklar idag om KD. Partiet befinner sig nämligen i samma opinionsmässigt utsatta läge nu som då. Citatet från hennes blogg 2011 ”Ett parti som kämpar i motvind är Kristdemokraterna”, kunde med fördel kopieras och klistras in i godtycklig ledartext idag. Med tillägget att Teodorescu hjälpt till att förvärra styrkan i motvinden.
Vi behöver inga fler pappersvändare
Under många decennier har svenska politiker fört folket bakom ljuset. Det blir aldrig mer krig i Europa, vinsten med invandringen kommer längre fram, kärnkraften behövs inte, vi måste leva upp till internationella konventioner trots att ingen annan gör det och så vidare. När det är dags att ta ansvar har vederbörande lämnat politiken för ett toppjobb inom en internationell organisation delvis finansierad med svenska skattemedel. Svenskarna spyr på detta. De vill ha politiker som innerligt brinner för den politik de företräder. Inte bara säga något för att signalera godhet eller för att det är bra för den egna karriären. Av den anledningen är Teodorescu en katastrof för KD och för svensk politik.
Alice Teodorescu började sin politiska bana inom M, blev sedan ledarskribent och bloggare där hon tydligt kritiserade KD vid flertal tillfällen, hjälpte därefter M med utvecklingen av det nya idéprogrammet och inför EP-valet 2024 sonderade hon möjligheten att företräda M. Att hon istället blev KD:s toppkandidat kan bara betecknas som ett politikens resonemangsäktenskap. En uppgörelse där Teodorescu får möjlighet till minst fem ekonomiskt gynnsamma år i Bryssel för sig själv och sin familj medan KD såg henne som det bästa halmstrå att rycka tag i på väg mot avgrunden.
Christian Peterson
